Vi underskattar hur många som bryr sig om klimatet
Av Ragnhild Larsson, klimataktivist och poddare sedan många år.
Många tror att klimatengagemang är ovanligt. I själva verket är det tvärtom och missuppfattningen kan bromsa omställningen. Det visar en ny studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Review of Economics and Statistics
Forskarna analyserade data från omkring 8 000 representativt utvalda vuxna i USA. Deltagarna fick dels svara på frågor om sina egna attityder till klimatförändringar, dels uppskatta hur andra i befolkningen tänker och agerar. Resultatet visar ett tydligt mönster: människor underskattar systematiskt hur många som stödjer konkreta politiska åtgärder för att minska klimatutsläppen och är villiga att bidra ekonomiskt till klimatarbete.
Missuppfattningen gäller både åsikter och beteenden. Många tror att färre än i verkligheten är beredda att till exempel donera pengar till organisationer som arbetar mot global uppvärmning. I själva verket är stödet betydligt bredare.
Studien visar också att uppfattningar om sociala normer har stor betydelse. Personer som tror att klimatvänliga beteenden är vanliga är själva mer benägna att agera. Sambandet är starkt, ungefär lika starkt som betydelsen av att vara en person som bryr sig om andra eller som har en stark känsla för vad som är rätt och fel. Med andra ord: att tro att många andra engagerar sig i klimatfrågan kan påverka ens eget agerande lika mycket som ens personliga värderingar gör.
För att undersöka orsakssambandet genomförde forskarna ett experiment. Vissa deltagare fick korrekt information om hur stort stödet för klimatåtgärder faktiskt är i befolkningen. Därefter mättes deras vilja att agera, bland annat genom ett incitamentsbaserat beslut där de fick fördela en summa pengar mellan sig själva och en organisation som bekämpar klimatförändringar.
Effekten var tydlig: de som fick korrekt information ökade sitt stöd, både i form av donationer och i attityder till klimatpolitik. Att korrigera missuppfattningar om sociala normer ledde alltså till mer klimatvänliga beslut.
Särskilt intressant är att effekten var starkast bland personer som tidigare varit skeptiska till klimatförändringarnas allvar. När de fick veta att stödet för åtgärder är större än de trott, ökade även deras vilja att bidra.
Forskarna menar att resultaten pekar på en underskattad barriär i klimatarbetet: pluralistisk okunnighet, det vill säga att människor felaktigt tror att deras engagemang inte delas av andra. Om många håller tillbaka av rädsla för att avvika, kan det skapa en självförstärkande tystnad.
Slutsatsen är att kommunikation om vad människor faktiskt tycker och gör kan spela en avgörande roll. Om fler får veta att klimatengagemang är norm snarare än undantag, kan det i sig bidra till att stärka viljan att agera. I en tid då klimatfrågan ofta beskrivs som polariserad visar studien att det finns en bredare samsyn än många tror – och att den kan vara en viktig resurs i omställningen.